En känsla… Lien, Östergötland, den 10 juli 2007. Dela detta:TumblrPinterestMerFacebookE-postTwitterLinkedInGilla Laddar in … Relaterade 12 kommentarer på “En känsla…” Add yours 🙂 Svara Gillas, fint ljus och påtagligt vacker. Svara En känsla av vemod, längtan och flykt, tycker jag. Svara En härlig känsla……. Vänligen karlund Svara Njutbar …. Thorsten (back in cyberspace) Svara Jag är lite inne på det Marie skriver, vackert detta! //Tomas Svara Jo nog känns det alltid…-ljuvligt! Morgan Svara Hur man än vrider och vänder på jorden så är den ändå rund och färgerna är som alltid sköna. Sen finns det någonstans i övergången men blått och gult den alldels perfekta nyansen. Den som känns djupt i själen. Svara En meget god kjensla den der – kjenner at den gir meg også en god kjensla 🙂 Svara Jag ser ett frimodigt kreativitessprång. En flykt ut mot det okända – en längtan bort från det trygga och invanda. Mvh, Jörgen Svara Intressant – era tolkningar blir mina. 🙂 Tack alla! Svara Pingback: Känslan är fotografens lag! « Daniel Arvidsson Lämna en kommentar Avbryt svar Δ
Hur man än vrider och vänder på jorden så är den ändå rund och färgerna är som alltid sköna. Sen finns det någonstans i övergången men blått och gult den alldels perfekta nyansen. Den som känns djupt i själen. Svara
Jag ser ett frimodigt kreativitessprång. En flykt ut mot det okända – en längtan bort från det trygga och invanda. Mvh, Jörgen Svara
🙂
Gillas, fint ljus och påtagligt vacker.
En känsla av vemod, längtan och flykt, tycker jag.
En härlig känsla…….
Vänligen
karlund
Njutbar …. Thorsten (back in cyberspace)
Jag är lite inne på det Marie skriver, vackert detta!
//Tomas
Jo nog känns det alltid…-ljuvligt!
Morgan
Hur man än vrider och vänder på jorden så är den ändå rund och färgerna är som alltid sköna. Sen finns det någonstans i övergången men blått och gult den alldels perfekta nyansen. Den som känns djupt i själen.
En meget god kjensla den der – kjenner at den gir meg også en god kjensla 🙂
Jag ser ett frimodigt kreativitessprång. En flykt ut mot det okända – en längtan bort från det trygga och invanda.
Mvh, Jörgen
Intressant – era tolkningar blir mina. 🙂
Tack alla!