Ni är väl uppdaterade med att 2009, förutom att vara Naturens år, också är proklamerat till Darwinåret. Det är precis 200 år sedan Charles Darwin föddes och 150 år sedan han gav ut boken ”Om arternas uppkomst”. Med koppling till detta har chefen för DN:s vetenskapsredaktion Karin Bojs skrivit en intressant krönika med titeln ”Evolutionen fungerar överallt”.
Ju mer man tänker på det, desto mer fascinerande tycker jag det är att man för 150 år sedan, med rådande inställning till naturvetenskapen, lyckades komma fram till så banbrytande slutsatser. En man lägger fram en kättersk evolutionsteori som efter alla dessa år av intensivt forskande i princip, och med endast några smärre justeringar, fortfarande stärker sin ställning som den främsta och enda egentliga förklaringsmodellen för hur vi och all vår omgivande biologiska mångfald blivit till. Sen betyder det ju inte att det för den skull behöver bli fullt begripligt för oss. Inte minst detta med långa tidshorisonter är något vi människor har svårt för att fullt sätta oss in i. Vissa tänker ju inte längre än till denna mandatperiod och andra ser inte längre än till nästa löning.
I väster ligger ett stort och inflytelserikt land där det visar sig att runt en tredjedel av invånarna inte tror att jordens existerade för mer än 6000 år sedan. Så säger nämligen den enda källa till information som man som kreationist sätter sin tilltro till. För egen del anser jag att en sund dos av tvivel är något som vi alla behöver och det gäller även det som blivit vetenskapliga sanningar. Men står bara vetenskapen på en solid och öppen grund så är den åtminstone min ledstjärna. Det är ju därför jag kallar mig naturvetare. Sen måste man ändå vara ödmjuk inför det faktum att vi inte har svaret på alla mysterier och frågor. Hur roligt det nu vore om det var så… Se bara på mig! Sätt ett par slagrutepinnar i händerna på mig och de ger utslag genom att slå ihop på jämna mellanrum alldeles utan min medvetna medverkan. Jag är alltså vad man skulle kunna kalla en tvivlande slagruteman.
Man skulle ju bara önska att fler kunde vara lite mer öppna för nya intryck och olika sanningar. För det är ju utan tvekan så att det också förekommer tjockpannade naturvetare.
Eller som en duktig tänkare vid namn Tage Danielsson uttryckte sig: Utan tvivel är man inte riktigt klok.
Tomas Järnetun/N 
Väldigt bra skrivet.
Jag kan inte låta bli att fundera på vad som hade hänt om Darwin inte fått följa med på resan med Beagle. Från början var han inte bjuden. Och när han väl fick en förfrågan sa hans förmögne far först nej till att finansiera hans resa.
Givetvis fanns andra personer som kom att tänka i samma banor. Inte minst Wallace, som oberoende av Darwin gav ut sina tankar samtidigt. Wallace saknade tydligen den sociala status som Darwin hade, så det är inte säkert att idéerna hade fått samma gehör.
Naturens år visste jag om men hade nog inte riktigt koll på att det också var Darwinåret…
Det är roligt det här med evolution, religion, vetenskap m.m. Allt vi alla gör är egentligen att vi tror. Ingen kan med 100 % säkerhet säga att så här var det, så här kommer det blir eller något annat. Vi kan bara spekulera och vi gör det alla på olika sätt.
Själv går jag dock hellre på evolutionsteorin snarare än att någon gud skulle skapat allt. Men det rör mig inte det minsta att det finns folk som tror det. Alla behöver vi något att tro på, så vi kan tvivla lite…
I väster ligger ett land jag har stora fördommar till. Ett land som vars poltiker och bestämmare borde skämmas över vad dom gör.
mvh // johannes
Tack för fin respons!
Nic: Troligen hade väl evolutionstankarna ändå dykt upp så småningom även utan den gode Darwin. Jag gissar att han som så många andra fångade upp de diskussioner som fördes vid den aktuella tiden. Nu blev han den som lyckades förmedla teorierna i ett paket som fick genomslag. Lite så är det väl det fungerar med många av dagens Nobelpristagare också.
Johannes: Detta med trons betydelse vill jag bestämt påminna mig att det skrivits en och annan bok om :; Hur som helst så finns det ju inget i evolutionsteorin som förkastar möjligheten att det finns en Skapare bakom allt. Det är bara det att det är ett fält som vetenskapen har svårt att förhålla sig till. Att vi människor sen har ett behov av att finna förklaringar till allt i vår omgivning är ju något som är en bra grogrund för alla de skapelseteorier man kan finna runt om i denna värld. Jag kan bara tycka att det är märkligt att det finns människor som är så tvärsäkra på sin sak när det kommer till dessa frågor.
Hej Tomas, roligt att läsa dina intressanta tankegångar.
Ja evolutionsteorin är verkligen förklaringsmodell som sina 150 år till trots, sätter djupa spår i det mänskliga sinnet, och jag tänker då mest på landet i väst där inflytelserika religiösa grupperingar inte kan förlika sig med iden att allt liv ha ett gemensamt ursprung. För då faller ju tanken med människans unika och egenmäktiga ställning över allt liv på jorden. Men visst det är trots allt bara en teori – men en mycket framgångsrik sådan.
Personligen så har jag lättre att ta till mig iden om det naturliga urvalet som mejslar fram den biologiska mångfalden efter devisen att den bäst lämpade får ett försprång i livets hårda skola och då kan föra sina arvsanlag vidare osv. Än en gudsteori – trots att evolutionen kommer att lämna oss som art bakom sig någon gång framtiden.
Men det är väl tyvärr också en lära som kastar en slöja av meningslöshet över vår mänskliga tillvaro. Så jag har full förståelse för att många har svårt att ta den till sig. Vi människor vill gärna tro att vi finns till av något högre syfte – inte bara för att föra våra arvsanlag vidare. Och därom kan man nog knappast klandra dom som tvivlar på evolutionsteorin. Men det är den bästa teorin ännu så länge…om än lite cynisk ur mänskligt perspektiv, vi har ju också en kulturell evolution som skapar lite andra förutsättningar!
Mvh, Jörgen