Den sanna naturliga fotografen / Varför fotograferar jag egentligen?

Själens avbild
Varför fotograferar jag egentligen? Har jag några personliga mål med mitt bildskapande? Dessa är ständigt återkommande funderingar hos mig, som ännu inte fått något riktigt bra svar. Måste kanske börja med att göra klart mina mål för livet…

Jag är en fotograf som finner de flesta av mina motiv i naturen. Sådan är jag och sådant är mitt sätt att fungera. Det betyder inte att alla andra motiv och andra förhållningssätt på något sätt är bannlysta – och varför skulle de vara det? Möter jag intressanta motiv i intressanta miljöer försöker jag fånga dem alldeles oavsett var jag råkar befinna mig. Det är väl bara så att det är i naturens trygga och omfattande sköte jag känner mig mest hemma. De flesta av mina fotografiska ambitioner och mina önskemål att skildra mitt liv eller sådant jag tycker är viktigt känner jag kan bli uppfyllda genom att använda naturen som spegel.

Det är också en av de viktigaste anledningarna till att jag, även om jag egentligen inte väljer att kalla mig naturfotograf, valde att söka mig till föreningen Naturfotograferna/N där jag blev medlem tidigare i år. Jag sympatiserar också till fullo med föreningens grundläggande motton.

För den sanna naturliga fotografen bryr sig om sin omgivning och sina fotomotiv. Har ett socialt och ekologiskt patos som gör att det finns en vilja och ambition att påverka sin omgivning i positiv riktning. Borde förresten inte detta gälla alla fotografer? Att sen en del fotografer kan göra vad som helst för sitt eget självförverkligande behöver väl inte vara något fel i sig, så länge det nu inte på något sätt drabbar något eller någon i sin omgivning.

Jag kan tänka mig ett antal mer eller mindre själklara svar på frågan om varför man fotograferar som säkert är giltiga för det stora flertalet människor – men gemensamt för många av dessa skäl är att man vill bevara minnen eller dokumentera sin omvärld. Samtidigt ser vissa sitt fotograferande som ett mer renodlat konstnärligt uttryckssätt där motivet är mindre väsentligt än den känsla man vill förmedla. Fotomässigt kan känslan vara viktigare än tekniken. Alla intryck lika välkomna och passionen att skapa lika viktig som slutresultatet.

Oavsett anledning är det alltid lika intressant när människor vågar stå för det man gjort och det man vill förmedla. Om självdistansen är tillräckligt stor så att man vågar visa upp och stå för sina bilder kan man säkerligen också ta en situation där man kanske upplever att man inte får full uppskattning för allt eller att allt blir fullt begripligt för andra. Jag önskar vara en sån fotograf – en sån människa…

Själens avbild
Mullsjö, Västergötland, den 30 juni 2010

Nedtecknat med anledning av Terje Hellesø:s frågeställning: Vad vill vi fotografer egentligen säga med våra bilder – och varför fotograferar vi egentligen?

Se även:
Varför fotografera natur?
Är naturfotografer en samling obotliga naturromantiker?
Existerar dokumentär naturfotografi?
En naturfotograf ska bara ta naturbilder

Advertisements

One thought on “Den sanna naturliga fotografen / Varför fotograferar jag egentligen?

  1. Något bra svar vet jag inte om jag har men bilden fungerar fint till frågorna med sina olika ansikten. Mig frågar den ”vem är jag egentligen?”

    /Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s