I veckans nummer av Kalmar Läns Tidning pryds omslaget av en viss naturfotograf Tomas Järnetun. Inte nog med det, tre hela uppslag utgörs av intervjun med mig och av mina bilder och enligt utsago finns man med även på löpsedeln, sade den lätt rodnande fotografen.
Läs texten här.
Man kan förstå att ett folk av bleka nöden drivs till att härja sin natur. Som de hungrande bönderna i Amazonas. Det är tragiskt i klassisk mening; det finns inget val. Att göra samma sak för marginalvinstens skull, av ignorans eller för att hålla ihop en regering, förtjänar inte epitetet från det antika dramat. Det är bara häpnadsväckande.
Maciej Zaremba
(Slutreplik i Maciej Zarembas utomordentliga artikelserie ”Skogen vi ärvde” publicerad i Dagens Nyheter.)
En sorts skog (A kind of a forest)
Kalmar, Småland, Sweden, den 6 februari 2012
I den amerikanska nättidskriften Yale Environment 360 som utges av Yale School of Forestry
& Environmental Studies hittar vi en artikel med titeln Sweden’s Green Veneer Hides Unsustainable Logging Practices. Firlansfotografen Erik Hoffner sätter de amerikanska ögonen på det svenska skogsbrukets misslyckande med att nå uthållighet och att bevara skogens biologiska mångfald. Inte nog med detta; National Geographic snappade upp artikeln och gjorde också en nätartikel om våra svenska skogar. Så här skriver Erik själv:
”My investigative report and images from Sweden on the problems with logging of the boreal forests there were published by Yale Environment 360 in December, here, and the story was picked up by National Geographic later in the month. Their online news division asked me to write something about it for their site, which appeared here, and that got a lot more eyeballs on the issue. A huge honor.”
Läs själva och fundera över var ni står. Har vi mer att göra? Troligen.
Mörkt i skogen
Den 2 juli 2009.
Först av allt måste jag slå fast att jag inte alls hör till dem som kan min svenska lyrik. Jag kom nog inte mycket längre än till gymnasietidens obligatoriska inblickar i storheter som Gustaf Fröding, vars dikter jag fortfarande uppskattar.
Så vad gör man då en sömnlös oktobernatt när nyheten om den nya nobelpristagaren kablats ut i världsmedierna om inte att söka efter lämpliga ingångar till den uppmärksammade. Jag fastnade snabbt för dessa rader:
En junimorgon då det är för tidigt
att vakna men för sent att somna om.
Jag måste ut i grönskan som är fullsatt
av minnen, och de följer mig med blicken.
De syns inte, de smälter helt ihop
med bakgrunden, perfekta kameleonter.
De är så nära att jag hör dem andas
fast fågelsången är bedövande.
Minnena ser mig av Tomas Tranströmer (Det vilda torget 1983)
Dag och natt, natt och dag
Natt och dag (Melampyrum nemorosum), Botiza, Rumänien, den 15 juni 2011
”So the present is linked with past and future,
and each living thing with all that surrounds it.”
RACHEL CARSON, The Edge of the Sea
Det bruna vattnet är hämtat ur Brunnsjön i södra Småland. Den är en så kallad referenssjö som inte kalkas trots sitt försurade tillstånd – helt enkelt för att man genom kontinuerliga provtagningar ska kunna följa utvecklingen i ett okalkat vatten. Den 10 ha stora sjön med sitt maxdjup på 13 meter är en mörk och kall boning för de abborrar, gäddor, braxar, mörtar och sarvar som ändå finns här. Solens strålar når dock inte långt ner i det humusfärgade, eller ska vi kalla det colafärgade, vattnet utan siktdjupet är maximalt 1, 5 meter, vilket kan förklara avsaknaden av undervattensvegetation och en såväl artfattigt som mängdfattigt växtliv i övrigt.
Varför då så brunt vatten? När förnan (dvs döda växt- och djurrester) från barrskogarna bryts ned bildas löst organiskt material där största delen utgörs av gul och brunfärgade humusämnen som sedan mer eller mindre lätt transporteras ut med regnet till närmsta vatten. Under senare år har vi särskilt i södra Sverige sett en trend med allt ökade humushalter i våra vatten – man talar om en brunifiering av våra vatten. Det har ett komplicerat orsakssamband som inkluderar ökad nederbörd och andra klimatfaktorer, minskade nedfall av försurande ämnen som under ett antal år gjort att humusämnena bundits hårdare i marken, storskaliga förändringar av markanvändningen med utdikningar och plantering av större arealer gran på tidigare blandskogar. Samtidigt diskuteras om den brunifiering vi nu ser är ett tillfälligt resultat av en återhämtningsprocess efter ett antal decennier med försurning eller om det är så att vi även historiskt haft detta brunfärgade vatten.
”Nuet är länkat med framtiden och det förflutna,
precis som varje levande varelse hör samman med allt som omger den.”
Humöst vatten
Brunnsjön, Småland, den 15 augusti 2011
När vi tar en tur utanför vår trygga lilla hemmiljö, ut i den omgivande vilda skogen, kan det vara värt att tänka på att det vi ser inte är natur, det är djur och arter som hör hemma i en natur, en natur som inte längre existerar, annat än i någras tankar, eller…?
—
P1:s Kaliber har i dagarna granskat det svenska skogsbruket. FN har förresten utsett år 2011 till ”International year of the Forests”.
Måste ta och passa på att tipsa er alla om en ny och riktigt spännande naturfotobok. Mångfaldens ö av Henrik Karlsson/N med ackompanjerande texter av Anna Lindberg. I ord och bild beskrivs just mångfaldens ö – det vill säga Öland. Vi möter den mångskiftande öländska naturen med sina spännande invånare bland växterna och djuren presenterade genom utsökt vackra bilder och entusiasmerande poetiska rader.
En bok att inspireras av oavsett om du är fotograf, naturälskare, vän av Öland eller bokslukare i största allmänhet.
Läs mer på Henrik Karlssons blogg.
Mänskligheten utnyttjar 50 procent mer naturresurser än vad planeten tål och tropikernas växt- och djurarter har minskat dramatiskt. Om vi fortsätter med samma livsstil behövs två jordklot 2030. Det avslöjar 2010 års upplaga av WWFs Living Planet Report 2010 – den ledande kartläggningen av planetens tillstånd.
– Naturkrisen kan vi inte ”shoppa” oss fria från. Den utvecklade rika världen lever i en falsk trygghet med överdriven konsumtion och höga koldioxidutsläpp. 4,5 jordklot skulle behövas för att försörja en global befolkning som lever som en genomsnittsinvånare i dagens Förenade Arabemiraten eller i USA, säger WWF:s Peter Westman.
Källa: Svenska WWF, 20010-10-13
På väg ner…
Öresundstunneln, den 20 juni 2009.
Projekt LOM/Svenska lomföreningen i samarbete med Sveriges Ornitologiska Förening har sammanställt en rapport som redovisar resultatet av 15 års arbete kring våra två svenska lomarter – storlommen och smålommen. Delar av rapporten är nog av intresse för alla naturmänniskor som fascineras av dessa fåglar. Hämta hem rapporten som pdf-fil här.
Storlom (Gavia arctica)
Mullsjösjön, Västergötland, den 1 juli 2010.
Tomas Järnetun/N 
