Minimalism

”I could compare my music to white light which contains all colours. Only a prism can divide the colours and make them appear; this prism could be the spirit of the listener.”
Arvo Pärt

Fältsippans fröställning i motljuset
Gnisvärd, Gotland, den 15 maj 2006

Rekommenderat musikval: Vadim Gluzman and Angela Yoffe – Spiegel im Spiegel for Violin and Piano (1978)

In a world of contradictions

I veckan som gått har förra veckans vårflod så sakteliga mattats av. Än är det visserligen bra fart på det bruna vattnet i mina hemtrakter. I dag blev jag så fascinerad av hur olika färgskiftningar vattnet kunde ta då det blev genomlyst av solljuset vid ett fall ett stycke här hemifrån. En del gyllene bärnstensbrunt av alla humusämnen i vattnet, en del kallt silverblått av himlens speglingar och vissa partier rent blänkande vitt. Speglar i mitt tycke livets många motsägelser. Det varma och det kalla. Det rörliga och det statiska. Det levande och det döda.

I en värld av motsägelser. Ljungbyån, Krankelösa, Småland, Sweden, den 9 april 2010.

Rekommenderad musik: Craig Armstrong – Inhaler (As If To Nothing, 2002)

Uppdatering 2010-04-12: Bilden blev utvald som Veckans bild-bubblare av Terje på hans blogg. Tack för det, Terje!

Gubbrock

Varför inte lite skön avslappnande gubbrock till kvällen? Tänkte tipsa om John Illsley, den gamle basisten från det sedan länge avsomnade Dire Straits. Den gode John stod alltid i skuggan av Mark Knopfler och det var ju naturligtvis ingen lätt herre att matcha. Illsley gjorde under 80-talet två numera bortglömda soloplattor, som i ärlighetens namn varvar både högt och lågt, men där fanns i alla fall några pärlor att hämta.

2008 vaknade musikern Illsley till igen med ett album ”Beautiful You” tillsammans med Greg Pearle.  Det är denna platta jag tycker ni ska lyssna in er på. Den går att avlyssna i sin helhet via Illsleys hemsida ovan.
Eller via denna länk till Spotify för er som nyttjar detta medium:
http://open.spotify.com/album/5jpMAoGeX8Me3E5LJM8OaH

Låt fem ”Loving You” är min favorit. Där visar John att han kan hantera guran han också.

Vill man annars kika på hur gubbarna ser ut går det ju också att titta på denna video.

Säg mig vad du lyssnar på för musik och jag ska tala om vem du är…

…kanske ändå inte, men tillåt mig i varje fall att odla en del förutfattade meningar…

Hör du till skaran som tycker att RixFM ger dig en skön och lagom blandning av musik, då ger du mig en viss bild av dig själv.

Tycker du å andra sidan att all ny musik är skit. Det har inte gjorts något vettigt sedan:
a. 80-talet
b. punk-eran
c. 70-talet
d. Elvis Presley
e. barocken

– då ger du mig en helt annan bild.

Var står då jag själv? Enkelt – jag har alltid hävdat att jag håller mig till bra musik!

Lite mer preciserat så innehåller min musiksamling spår från (utan inbördes ordning, Pink Floyd undantaget):
Pink Floyd, Sigur Rós, Genesis, Marillion, Mike Oldfield, Jethro Tull, Led Zeppelin, Peter Gabriel, Elton John, Porcupine Tree, U2, The Soundtrack of our Lives, Vivaldi, Bach, Arvo Pärt, Yes, Jon & Vangelis, Vangelis, Thin Lizzy, Black Sabbath, Cornelis Vreeswijk, Hedningarna, Jan Garbarek, Fred Åkerström, David Bowie, Alan Parsons Project, Dire Straits, Saybia, Robert Plant, Cat Stevens, Whitesnake, Rebecka Thörnqvist, Steven Wilson, Eric Clapton, Peter Green, Bob Dylan…

Mycket kända namn kan tyckas. Kanske det. Men bra!
Frågan är nu vad denna musik säger om mig? Det vågar jag inte ens tänka på…