Nature is bleeding

the Devil's tooth, skarp dropptaggsvamp, Hydnellum peckii
the Devil’s tooth, skarp dropptaggsvamp, (Hydnellum peckii)

Virginijus Sinkevičius, European Commissioner for Environment:
Newest, most comprehensive EU health check of Nature ever, shows again the urgency to deliver our EU biodiversity commitments! 81% of EU-habitats are in poor condition.
We’ve got a long way to go but it’s the best investment for our future!

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_1920… #EUGreenDeal

En mänsklighetens utmaning…

”I think we’re challenged, as mankind has never been challenged before, to prove our maturity and our mastery, not of nature but of ourselves.”
― Rachel Carson 1963

Kallgatburg, Gotland, Sweden den 6 oktober 2012

Fortsätt läsa ”En mänsklighetens utmaning…”

Sanningen om vår svenska skog

Man kan förstå att ett folk av bleka nöden drivs till att härja sin natur. Som de hungrande bönderna i Amazonas. Det är tragiskt i klassisk mening; det finns inget val. Att göra samma sak för marginalvinstens skull, av ignorans eller för att hålla ihop en regering, förtjänar inte epitetet från det antika dramat. Det är bara häpnadsväckande.

Maciej Zaremba

(Slutreplik i Maciej Zarembas utomordentliga artikelserie ”Skogen vi ärvde” publicerad i Dagens Nyheter.)

En sorts skog (A kind of a forest)
Kalmar, Småland, Sweden, den 6 februari 2012

Fortsätt läsa ”Sanningen om vår svenska skog”

Naturen som förebild för fler

Jag ser naturen och naturens funktioner som något självklart i vår omgivning. Som det självklara och också som en förutsättning för vår existens. Tyvärr gäller inte det för alla med faktisk möjlighet att påverka vår utveckling och vår framtid. Exempelvis borde alla ekonomer offra en och en halv minut av sina liv för att lyssna på dessa ord och sen resten av sina liv åt att fundera över vad de betyder.

Svensk skogsbruk satt under internationell lupp

Bild

I den amerikanska nättidskriften Yale Environment 360 som utges av Yale School of Forestry
& Environmental Studies
 hittar vi en artikel med titeln Sweden’s Green Veneer Hides Unsustainable Logging Practices. Firlansfotografen Erik Hoffner sätter de amerikanska ögonen på det svenska skogsbrukets misslyckande med att nå uthållighet och att bevara skogens biologiska mångfald. Inte nog med detta; National Geographic snappade upp artikeln och gjorde också en nätartikel om våra svenska skogar. Så här skriver Erik själv:
”My investigative report and images from Sweden on the problems with logging of the boreal forests there were published by Yale Environment 360 in December, here, and the story was picked up by National Geographic later in the month. Their online news division asked me to write something about it for their site, which appeared here, and that got a lot more eyeballs on the issue. A huge honor.”

Läs själva och fundera över var ni står. Har vi mer att göra? Troligen.

Mörkt i skogen
Den 2 juli 2009.

Not Business as Usual…but Business Beyond the Line…

Please take a moment to hear what Dr. Karl-Henrik Robért, one of Sweden’s foremost cancer scientists and the founder of The Natural Step, a non profit organization founded with the vision of creating a sustainable society has to say.

Biologisk mångfald i ropet – fast ändå inte

blåmes blue tit Blaumeise Parus caeruleus

Mellan hopp och förtvivlan
Blåmes (Parus caeruleus). Diptyk bestående av två dubbelexponeringar.
Trekanten, Småland, den 29 januari 2010

Klockan där borta över köksdörren tickar. Vi sitter i vårt varma och ombonade hem där vi känner oss så trygga och lyssnar. Lyssnar på ljud vi skapar själva och blir allt mer isolerade från den där främmande och gåtfulla naturen, som vi besöker på sin höjd en handfull gånger per år, om nu bara vädret tillåter vill säga.

När jordens befolkning ständigt ökar, ökar också andelen människor bosatta i städer och tätbebyggda områden som många gånger saknar en naturlig kontakt med den natur som i alla tider varit vårt hem och försett oss med livsutrymme och föda. Naturen blir till något främmande som vi i bästa fall bara har svårt att förhålla oss till och kanske i sämsta fall inte alls vet om. Inte kan man bry sig om något som man inte känner till. För fortfarande är vi många som säger oss veta att naturen alltjämt har en nödvändig roll att spela när det kommer till allas vår fortlevnad och att den därför kräver vår omsorg. Naturens tjänster behövs även för det moderna samhället och våra grannar bland växter och djur har såväl en egen livsrätt liksom en alldeles nödvändig betydelse för vår egen mänskliga vinnings skull.

På den internationella politikerarenan säger man sig vara medveten om detta och flera viktiga principbeslut har tagits under senare tid för att klargöra vikten av att vi lyckas rädda jordens fungerande ekosystem och dess biologiska mångfald.

Samtidigt är just den enskilda människan fjärmande från vår livgivande natur ett av de största problemen när det kommer till förståelse av de praktiska beslut som måste till. Beslut som ibland kan kännas obekväma för dig eller mig eller för våra plånböcker, men som är nödvändiga för våra barn.

Så hur blir det? Vartåt blåser vindarna? Samtidigt som rätt politiska beslut tas på en övergripande nivå är väldigt få beredda att satsa medel på de naturvårdsåtgärder som verkar nödvändiga. Samtidigt som det görs många storstilade insatser varje år till gagn för det vilda så trängs många arter ihop på de allt färre platser som finns kvar med fungerande natur. Det gäller även oss i Sverige och i Norden – vi som hör till de mest välbärgade folken på denna jord.

Klockan tickar…

Tillägg 2012-01-12:
I dag ger förresten regeringen ett uppdrag åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att beskriva Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald utifrån bevarandemål för landmiljön i den strategiska planen för biologisk mångfald som antogs vid CBD:s partsmöte i Nagoya 2010. Jag tolkar det som att man vill veta om vi når upp till det som faktiskt är våra internationella åtaganden och som en större del av världens länder har ställt sig bakom.

Fortsätt läsa ”Biologisk mångfald i ropet – fast ändå inte”

Nuet är länkat med framtiden och det förflutna

humöst vatten brunifiering

”So the present is linked with past and future,
and each living thing with all that surrounds it.”

RACHEL CARSON, The Edge of the Sea

Det bruna vattnet är hämtat ur Brunnsjön i södra Småland. Den är en så kallad referenssjö som inte kalkas trots sitt försurade tillstånd – helt enkelt för att man genom kontinuerliga provtagningar ska kunna följa utvecklingen i ett okalkat vatten. Den 10 ha stora sjön med sitt maxdjup på 13 meter är en mörk och kall boning för de abborrar, gäddor, braxar, mörtar och sarvar som ändå finns här. Solens strålar når dock inte långt ner i det humusfärgade, eller ska vi kalla det colafärgade, vattnet utan siktdjupet är maximalt 1, 5 meter, vilket kan förklara avsaknaden av undervattensvegetation och en såväl artfattigt som mängdfattigt växtliv i övrigt.

Varför då så brunt vatten? När förnan (dvs döda växt- och djurrester) från barrskogarna bryts ned bildas löst organiskt material där största delen utgörs av gul och brunfärgade humusämnen som sedan mer eller mindre lätt transporteras ut med regnet till närmsta vatten. Under senare år har vi särskilt i södra Sverige sett en trend med allt ökade humushalter i våra vatten – man talar om en brunifiering av våra vatten. Det har ett komplicerat orsakssamband som inkluderar ökad nederbörd och andra klimatfaktorer, minskade nedfall av försurande ämnen som under ett antal år gjort att humusämnena bundits hårdare i marken, storskaliga förändringar av markanvändningen med utdikningar och plantering av större arealer gran på tidigare blandskogar. Samtidigt diskuteras om den brunifiering vi nu ser är ett tillfälligt resultat av en återhämtningsprocess efter ett antal decennier med försurning eller om det är så att vi även historiskt haft detta brunfärgade vatten.

”Nuet är länkat med framtiden och det förflutna,
precis som varje levande varelse hör samman med allt som omger den.”

Humöst vatten
Brunnsjön, Småland, den 15 augusti 2011