EU-kommissionens strategi om biologisk mångfald

Mörka moln

Bakom den föga inspirerande titeln gömmer sig ett dokument som borde få uppmärksamhet och tyngd för alla oss européer. Som jag tidigare slagit fast tas det beslut på den högsta internationella arenan som tydliggör och lägger fast nödvändigheten av biologisk mångfald och ett uthålligt nyttjande av våra gemensamma resurser. Detta är naturligtvis bra – även om det samtidigt, och det på alla nivåer, också tas ett antal motstridiga beslut som medverkar till att vi sammantaget lever med en situation som ser allt annat än ljus ut för vår natur och för många av våra arter. Vi lever med fortsatt bristande hänsyn inom de areella näringarna; det avverkas fortfarande naturskogar i Sverige för att vi inte ”har råd” att låta bli, växtnäringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket når våra vattenmiljöer, vi överutnyttjar fortfarande fiskebestånd, vi offrar värdefull natur i samband med exploateringar och vi konsumerar inte minst ständigt allt mer av våra nödvändiga billiga och fjärrtransporterade prylar.
Se Miljömålsportalen för mer bakgrundsfakta.

Låt nu bara inte strategier och korrekta politiska uttalanden bli till fortsatt tomt skallarande tunnor. Allt har ju självklart sitt pris men mycket måste få kosta i ett kort perspektiv för att det inte ska kosta oss mer i längden…

Mörka eller ljusa moln?
Brunnsjön, Småland, den 14 maj 2011

Fortsätt läsa ”EU-kommissionens strategi om biologisk mångfald”

Fokus på skogen

Fokus på skogen

När vi tar en tur utanför vår trygga lilla hemmiljö, ut i den omgivande vilda skogen, kan det vara värt att tänka på att det vi ser inte är natur, det är djur och arter som hör hemma i en natur, en natur som inte längre existerar, annat än i någras tankar, eller…?

P1:s Kaliber har i dagarna granskat det svenska skogsbruket. FN har förresten utsett år 2011 till ”International year of the Forests”.

Fortsätt läsa ”Fokus på skogen”

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning av skog

I ett stramt formulerat PM från Skogsstyrelsen daterat 2011-04-11 kan man läsa följande:

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
– resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/1999-2009/2010

Skogsstyrelsens uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden. Under 2000-talet har enligt våra mätningar, denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsongen 2007/2008-2009/2010 bedöms ca 63 % av den avverkade arealen klara vår uttolkning av lagens krav, vilket innebär en försämring jämfört med tidigare år. (länk)

Vill man skulle man kunna formulera samma sak med orden:
37% av alla avverkningar i de svenska skogarna under de senaste 11 åren kan betraktas som olagliga.

Det betyder samtidigt att man inte har nått upp till Skogsstyrelsens och skogsnäringens gemensamma och föga ambitiösa miljömål att till 2010 skärpa sig så att minst 89 % av den föryngringsavverkade arealen skulle uppfylla skogsvårdslagens krav på natur- och kulturmiljöhänsyn. Eller som en kollega till mig uttryckte sig angående denna målsättning: ”Visst är det intressant att ha som mål att 89% av avverkningarna ska vara lagliga. Inga nollvisioner här inte”.

Nu skriver vi år 2011 och vi är upplysta om vår omvärlds miljöproblem på ett sätt som vi aldrig tidigare varit. Borde inte det märkas tydligare?

Vi sticker huvudet under vingarna
Kalmar, Småland, den 4 april 2011

Vintervila

Tids nog kommer det dagar med sol och värme, liv och rörelse, glädje och pirr. Nu kan vi nöja oss ytterligare en tid med den stilla ro och avkoppling som vintern och kylan ger förutsättningar till.

Herr Gårman (inte)
Kalmar, Småland, den 20 januari 2011

Underkastelsen

Var med några kollegor i kväll och såg Stefan Jarls ödesmättade och mycket träffsäkra dokumentär ”Underkastelsen”. En film om vårt kemikaliesamhälle och vår mänskliga framtid. En mörk berättelse som enligt utsago håller hög vetenskaplig sanningshalt. En film alla borde se. Alla borde tvingas se. Tyvärr…

En seger för miljön

Framgång i Nagoya – en seger för miljön. Så lägger regeringen fram orden i ett färskt informationsblad från Miljödepartementet.

Man fortsätter: ”FN-mötet om biologisk mångfald i Nagoya, Japan i oktober 2010 blev en stor framgång. Världens länder antog en ny global vision med ambitiösa mål för att rädda den biologiska mångfalden till år 2020, kombinerat med ett omfattande åtgärdspaket…”

Vision: “By 2050, biodiversity • is valued, conserved, estored and wisely used, maintaining ecosystem services, sustaining a healthy planet and delivering benefits for all people.”

Målsättning: “Take effective and urgent action to halt the loss of biodiversity in order to ensure that by 2020 ecosystems are resilient and continue to provide essential services, thereby securing the planet’s variety of life, and contributing to human well-being, and poverty eradication…”

Det känns i denna tid av prövningar, ja tryggt är väl i detta sammanhang ett överdrivet ordval, men i alla fall förtroendegivande att man på den internationellt högsta politiska nivån tycks ha insett betydelsen av att ta krafttag för att försöka skapa en långsiktigt hållbart samhälle som inte fortsätter att undergräva sig själv genom kortsiktiga beslut och överväganden. Samtidigt är vi nog många som direkt kan skriva under på att denna insikt tycks allt grumligare ju längre ned i beslutsnivåerna man kommer. De stora och för mänskligheten nödvändiga besluten blir allt svårare att ta ju närmare de enskilda mänskliga behoven man kommer. När det plötsligt handlar om att jag själv måste anpassa mig eller stå tillbaka inför något utvecklar min egen ekonomi eller person blir det allt som oftast ett annat ljud i skällan. Och så påtaglig uppoffringen blir sedan!

Myntets verkliga baksida, om ni ursäktar uttrycket, är att det är svårt för någon att förneka att världen av idag styrs av kortsiktiga ekonomiska kalkyler – ekonomismen, monetärismen, kapitalismen, frihandelsfundamentalismen eller vad vi nu väljer att kalla det är våra ledstjärnor. Våra politiker må ha goda ambitioner, men är likafullt fjättrade av etablerade system och krav på marknadshänsyn.  Än har vi i ärlighetens namn inte sett någon som helst omsvängning mot långsiktigt hållbar utveckling inom den fria marknaden. Det har ganska länge nu talats om att vi behöver kunna lyfta in icke-monetära hänsyn i våra budgetmodeller. BNP-begreppet är sedan länge överspelat och ändå är tillväxtberäkningar som inte tar någon som helst hänsyn till påverkan på mänskligt kapital eller naturresurser fortfarande den måttstock som vi håller oss fast vid. Jag ska nu genast erkänna att jag inte är helt insatt i det ekonomiska sakområdet, men värdet av dessa ”mjuka” aspekter når i vilket fall som helst inte oss vanliga dödliga. Frågan vi ställer oss nu är alltså: Hur lång tid kommer det ta innan det av FN fastlagda delmålet att man ska ”påbörja arbetet med att synliggöra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och ekonomisk rapportering” kommer att få någon egentlig betydelse för våra fortsatta beslut och satsningar?

Diskussioner
Kalmar, Småland, den 18 augusti 2010.

Fortsätt läsa ”En seger för miljön”

Räddningen för jordens arter?

Jag refererade häromdagen till WWF:s Living Planet Report 2010 – den ledande kartläggningen av planetens tillstånd. Som vi alla vet så är vi långt från att nå våra mål om att hejda förlusten av biologisk mångfald på denna vår jord och mycket, för att inte säga allt, beror på våra mänskliga resursutnyttjanden. På många håll är vi helt enkelt för många och på andra håll (läs hos oss) lever vi konstant över våra gemensamma tillgångar. Vårt sätt att leva – äta, resa och konsumera – må ha en positiv inverkan på våra kortsiktiga ekonomiska kalkyler och tillväxtbarometrar, men gräver allt djupare sår i planeten, om än inte bara hemma hos oss i vår relativt friska och sköna nord så åtminstone därifrån vi hämtar våra produkter. Jag menar – hur många vet eller vill veta att den rent vita och näringsriktiga, men konventionellt framtagna svenska mjölken inte bara ger starka ben och öppna svenska landskap, utan också orsakat skövlade Sydamerikanska regnskogar på grund av de sojaplantager som anlagts för att täcka våra kossors behov av proteinrikt kraftfoder? Den snabba ökningen av sojaodlingar i Sydamerika innebär dessutom, enligt Miljöförbundet Jordens Vänner, att ursprungsfolk och småbönder fördrivs från sina marker och att hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna.

På högsta FN-nivå är visserligen frågan om vår biologiska mångfald högaktuell. Flera medier (bl.a. DN) rapporterar i dagarna om det kommande möte i Nagoya i Japan 18–29 oktober som sker inom ramen för FN:s mångfaldskonvention. En ny räddningsplan för jordens ekosystem och arter är målet på agendan. Dessutom ingår ett system med indikatorer som visar om man går framåt eller bakåt i räddningsarbetet. Man har tagit lärdom av tidigare mål som lades fast redan 1992, men där just denna sistnämnda bit saknades.

Man kan vara positiv eller negativt inställd till hur stora möjligheter det egentligen finns att rädda fungerande ekosystem med dess arter på vår jord. Ekosystem och arter som vi alla i mer eller mindre hög grad är beroende av. Om inte annat som livförsäkring i vår föränderliga tid. Att värlens ledare har frågan uppe på sin dagordning måste i alla fall ses som hoppfullt. Man må ha sina funderingar kring möjligheterna till praktiska resultat, men alternativet att problemen helt sopades under mattan är ju bara så mycket sämre.

Nu är det helt enkelt upp till allas vår medvetna eller omedvetna dumhet! Och vilken är värst?

Ugglans öga
Kattuggla (Strix aluco), Öland, den 25 april 2009

Rovdriften av planeten fortsätter

Mänskligheten utnyttjar 50 procent mer naturresurser än vad planeten tål och tropikernas växt- och djurarter har minskat dramatiskt. Om vi fortsätter med samma livsstil behövs två jordklot 2030. Det avslöjar 2010 års upplaga av WWFs Living Planet Report 2010 – den ledande kartläggningen av planetens tillstånd. 

– Naturkrisen kan vi inte ”shoppa” oss fria från. Den utvecklade rika världen lever i en falsk trygghet med överdriven konsumtion och höga koldioxidutsläpp. 4,5 jordklot skulle behövas för att försörja en global befolkning som lever som en genomsnittsinvånare i dagens Förenade Arabemiraten eller i USA, säger WWF:s Peter Westman.
Källa: Svenska WWF, 20010-10-13

På väg ner…
Öresundstunneln, den 20 juni 2009.

Intresserad av lom?

Projekt LOM/Svenska lomföreningen i samarbete med Sveriges Ornitologiska Förening har sammanställt en rapport som redovisar resultatet av 15 års arbete kring våra två svenska lomarter – storlommen och smålommen. Delar av rapporten är nog av intresse för alla naturmänniskor som fascineras av dessa fåglar. Hämta hem rapporten som pdf-fil här.

Storlom (Gavia arctica)
Mullsjösjön, Västergötland, den 1 juli 2010.