Färglös

I vårsolens skarpa sken kan man ibland känna sig aningen slö och färglös. Kanhända är det en moteffekt till följd av den långa vinterns avsaknad av tallkottskörtelstimuli som blir tydlig nu när melatonintillförseln åter börjar strypas för att vi tvärtom ska hålla oss mer vakna än tidigare. För man får ju hoppas att färglösheten inte är ett tecken på någon djupare personlighetskaraktär. I stället sätter vi vår förhoppning till att man snart, som naturen i övrigt, åter kommer att blomma ut och grönska. Se bara på sandödlan – vid denna tid har hannarna snart genomgått sitt årliga förvandlingsnummer och börjat lysa i klaraste grönt.
Bara en sån sak!

Solbadande sandödla. Björnö naturreservat, Småland, den 25 april 2010.

Ordfattig

Har känt mig osedvanligt ordfattig på sistone. Det gäller mina rader här och det gäller även mina kommentarer på andras sidor. Men jag läser och jag tar in. Bara så ni vet!

I ett grenverk. Trekanten, Småland, den 18 januari 2010.