Jag kom av någon anledning att tänka på Benny och de stora grabbarna när jag såg detta gäng komma simmande mot mig. För se så gammal är jag att jag fick se denna klassiker någon gång på 70-talet.
De stora grabbarna
Kanadagäss (Branta canadensis), Kalmar, Småland, Sweden, den 4 mars 2012
Hade ett intressant fikasnack idag på jobbet där vi av fårägaren bland oss fick lära oss att får på grund av dåligt mörkerseende och allmänt dåligt omdöme kanske faktiskt kan gå och drunkna i mindre vattensamlingar om det går så illa att de faller omkull i nattmörkret. Det var en olycka som drabbat ett par av hennes egna djur. Det hade jag verkligen ingen aning om.
Kanske var det för att undvika dylika ramlingsolyckor som de skruvade rackafåren med sina skruvade horn i ungerska Hortobágy nationalpark höll sig så tätt tillsammans. Eller möjligen var det en frukt av att den ständigt närvarande herden med sin vallhund höll flocken i skick och ordning.
Hortobágy, Ungern, den 18 juni 2011
Dagens citat i morgontidningen kan jag inte låta bli att delge er:
”Födda till orginal, hur kommer det sig att vi dör som kopior?” (Edward Young)
Man ju verkligen låta tanken kretsa kring denna frågeställning en stund. För det första tycker jag att man som förälder bara kan skriva under på att det nyfödda barnet verkligen är just ett orginal redan från början. Det är riktigt fascinerande hur mycket av unik personlig prägel som redan finns inbyggt i oss när vi för första gången ser dagens ljus. Sedan kommer naturligtvis mycket av livet att handla om att lära oss att anpassa sig till omgivningen och till gällande regler och normer. Här får vi helt olika skolning beroende på var och i vilket sammanhang vi växer upp. En naturvetenskaplig analys gör kanske gällande att det ur ett evolutionärt perspektiv handlar om att individen tar till sig av människokollektivets samlade erfarenheter för att det är denna strategi som i förlängningen också bäst gagnar möjligheterna att sprida just sina gener vidare. Det är den unika förmågan att vidarebefodra ny kunskap mellan generationer som i många avseenden skiljer oss från de flesta andra djur. Det är väl också precis detta, tillsammans med vårt grundläggande flockbeteende, som är anledningen till att vi som individer har en sådan förmåga att anpassa oss efter vår närmaste omgivning. Att sticka ut, att avvika är en högst osäker taktik som till och med skulle kunna vara livsfarlig eftersom vi då vi riskerar att bli stående ensamma, vilket alltid kräver så mycket mer av oss. Därför finns det ett inbyggt behov hos oss att vinna andras gillande och att smälta in och accepteras av det som vi betraktar som vår grupp eller vår flock – eller kanske då att bli lite av kopior på bekostnad av vår orginalitet.
Det är ju tur att detta gäller alla människor utom oss fotografer. Vi gör ju nämligen inget annat än utvecklar vår personliga särart… Hehe…
Kajor – lika som svarta vinbär. Högsby, Småland, den 21 mars 2006.
Tomas Järnetun/N 