Broken Wings

Apropos dagens arbetsdag.

Resmo, Öland, den 14 augusti 2015

Marina naturvärden runt Öland och Gotland – information och inspiration

Sådant här gör vi understundom å statliga tjänstens vägnar. En informations- och inspirationsfilm om Östersjöns naturvärden producerad i samarbete mellan Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartshögskolan på Linnéuniversitetet. Sprid den gärna!

Mer information om arbetet med Östersjöns naturvärden går att läsa på Länsstyrelsen i Kalmar läns webbplats.

En dag på jobbet

I går en riktigt härlig arbetsdag på sydöstra Ölands sjömarker. Blommande mandelblom i mängder uppblandat med bland annat Sankt Pers nycklar och Adam o Eva. Häckande havsörn på sitt bo, fullt med strandängsfåglar med brushanar och rödspovar som särskilda pärlor.

I dag tillbaka på kontoret…

rödspov (Limosa limosa), Öland, den 24 maj 2013

Hjälp

Jag och mina medmänniskor behöver hjälp.
Hjälp av tänkande, upplysta och kloka politiker och beslutsfattare.
För säg den enskilda människa som är tillräckligt rationell att i alla lägen och i alla stunder osjälviskt agera för mänsklighetens bästa.

Min största respekt och varmaste aktning vill jag därför uttrycka till författarna av denna debattartikel i dagens DN som på ett nästan övertydligt vis sätter fingret på de problem vårt samhälle har idag. Jag rekommenderar den till alla.
”Varför brister politikerna när det gäller miljömålen?”

Grågäss (Anser anser), Kalmar, Småland, Sweden, den 17 april 2009

Alla går åt samma håll

Var med på första dagen av avslutningskonferensen till LIFE-projektet BaltCoast – ett internationellt naturvårdsprojekt i fem östersjöstater med fokus främst på strandängar, kustlaguner och sanddyner. Åtgärder för att främja groddjur och våtmarksfåglar och mycket annat har genomförts i ett stort antal Natura 2000-områden. Det har bland annat inneburit att mina kollegor tillsammans med Nordens ark sett till att det återintroducerats grönfläckig padda på Öland vid Ottenby och vid Högby hamn där den sist kända individen gjorde sin stämma hörd i början på 1990-talet.

Det som var spännande på gårdagens konferens var den blandade deltagarsammansättningen med representanter från såväl brukare, markägare, ornitologer, jägare, hembygdsföreningar, forskare och myndigheter. Den allmänna uppfattningen efter dagens föreläsningar, vandringar och diskussioner var att vi måste verka för att få tillbaka mer vatten i landskapet och tillåta oss mer av variation. Inga kioskvältande nyheter egentligen, men likväl intressant att få detta bekräftat från flera parter. Understundom kändes det till och med som om vi vandrade i takt åt samma håll. Hoppas det är framåt!

På vandring över sjömarkerna
Stenåsa, Öland, Sweden, den 3 oktober 2012

Människan är den smartaste. Och den dummaste!

”Människan är den smartaste. Och den dummaste!”
Tilda Järnetun, 2012

Jag citerar min elvaåriga dotter efter att hon precis sett inledningsavsnittet av Fridlyst på SVT. Mattias Klum lyfter fram den rent ut sagt sorgliga situationen för Borneos regnskogar och dess naturliga invånare. Och detta bara för att vi ska få billiga och långlivade palmoljedrypande kakor på ICA.

Den senaste veckan har vi också läst om striden kring den gotländska Ojnareskogen (nu tillfälligt avbruten), där vår miljölagstiftning, eller uttolkningen av densamma, ännu inte varit skarp nog att förhindra oåterkallelig skada på betydande svenska naturvärden. Vi har läst om hur indianer av ursprungsfolket  yanomami i norra Amazonas mördats av guldjägare på jakt efter snabba pengar. Multiresistent TBC som klarar att stå emot våra mest kraftiga antibiotika fortsätter att öka i alarmerande hög takt mycket på grund av allt för lättvindig användning i sjukvården och inte minst inom livsmedelsindustrin.

Det är inte lätt att känna hopp för mänskligheten. Understundom när klarsyntheten slår till tvingas man konstatera att vår art beter sig just som de allra enklaste organismerna – nyttjar kortsiktigt de resurser som står till buds, för att sedan…

”Give any one species too much rope
and they’ll fuck it up.”
(Roger Waters, The tide is turning, 1987)

Sanningen om vår svenska skog

Man kan förstå att ett folk av bleka nöden drivs till att härja sin natur. Som de hungrande bönderna i Amazonas. Det är tragiskt i klassisk mening; det finns inget val. Att göra samma sak för marginalvinstens skull, av ignorans eller för att hålla ihop en regering, förtjänar inte epitetet från det antika dramat. Det är bara häpnadsväckande.

Maciej Zaremba

(Slutreplik i Maciej Zarembas utomordentliga artikelserie ”Skogen vi ärvde” publicerad i Dagens Nyheter.)

En sorts skog (A kind of a forest)
Kalmar, Småland, Sweden, den 6 februari 2012

Naturen som förebild för fler

Jag ser naturen och naturens funktioner som något självklart i vår omgivning. Som det självklara och också som en förutsättning för vår existens. Tyvärr gäller inte det för alla med faktisk möjlighet att påverka vår utveckling och vår framtid. Exempelvis borde alla ekonomer offra en och en halv minut av sina liv för att lyssna på dessa ord och sen resten av sina liv åt att fundera över vad de betyder.

Sälgen blommar nu, II

Den fantastiska sälgen blommar nu. Hanträden (ja, hos sälgen handlar det om han- respektive honträd) är plötsligt fyllda av gyllengula blommor som lockar med pollen och nektar till hungriga och törstande småkryp. Har ni stått under en blommande sälg vet ni vilket kalas det kan handla om, med mängder av surrande humlor, bin, fjärilar och andra flygande insekter som inbjudna gäster. I boken Sälg – livets viktigaste frukost skriver Bengt Ehnström att inga andra växter utgör föda åt olka fjärilsarter som sälg och olika viden. Det handlar om runt 180 fjärilsarter som föds och växer upp på sälg och viden. Lägg till detta minst 275 skalbaggsarter och ett par hundra bladstekelarter som går att finna på dessa magneter till växter. Ja, listan kan göras ännu längre. Då inser man lätt att detta lite sorgligt bortglömda träd är väl värt att värna.  Om vi vill ha liv omkring oss, vill säga.

Sälg (Salix caprea)
Trekanten, Småland, Sweden, den 30 mars 2012

Sälgen blommar nu, I

Den fantastiska sälgen blommar nu. Hanträden (ja, hos sälgen handlar det om han- respektive honträd) är plötsligt fyllda av gyllengula blommor som lockar med pollen och nektar till hungriga och törstande småkryp. Har ni stått under en blommande sälg vet ni vilket kalas det kan handla om, med mängder av surrande humlor, bin, fjärilar och andra flygande insekter som inbjudna gäster. I boken Sälg – livets viktigaste frukost skriver Bengt Ehnström att inga andra växter utgör föda åt olka fjärilsarter som sälg och olika viden. Det handlar om runt 180 fjärilsarter som föds och växer upp på sälg och viden. Lägg till detta minst 275 skalbaggsarter och ett par hundra bladstekelarter som går att finna på dessa magneter till växter. Ja, listan kan göras ännu längre. Då inser man lätt att detta lite sorgligt bortglömda träd är väl värt att värna.  Om vi vill ha liv omkring oss, vill säga.

Sälg (Salix caprea)
Harbymo, Småland, Sweden, den 30 mars 2012