Kamouflagemästaren

20141027_DSC2998Tomas Järnetun

Hade för avsikt att fånga de stillsamt guppande höstlöven i kvarndammens mörka vatten. Väl hemkommen tycktes jag mig med mina lätt grumlade ögon kunna ana något ytterligare som lyckats smyga sig in i min bild. Kamouflagemästaren själv!

Trosaån, Vagnhärad, Södermanland, den 27 oktober 2014

Vad fotar du?

kaninspillning rabbit droppings

- Hej! Jag ska också bli fotograf! Jag ska köpa mig en systemkamera när jag får lön.

- Jaha, OK… Vad tycker du om att göra för bilder då?

- Fashion. Mest fashion. Jag ska till New York – kanske ett tag till London först… Här är alldeles för litet. Det finns ingen framtid här om man ska bli känd.

- Jaha, och det är det som är målet? Att bli känd, menar jag.

- Ja. Vad fotar du?

- Jag? Ehh…

Man bland kaninspillning (Rabbit droppings)
Kalmar, Småland, den 23 juli 2014

Ett av Sveriges mest rara djur

större ekbock (Cerambyx cerdo)

Det är en sån där kväll där värmen liksom aldrig tycks ta slut. Termometern visar fortfarande 24 grader fast klockan har passerat nio och skymningen är under intågande. Under de månghundraåriga gamla ekarna har inte solen nått på en god stund vilket gör att man nu vågar krypa fram. För även om man hör till de största av sitt slag, är man ändå liten nog för att behöva oroa sig för att bli någons kvällsvard. Men nu tar man sig fram, möter den värmande sommarluften och kan för första gången i livet sträcka på ben och antenner och ta in den omgivning som redan under flera år varit ens hem.

Större ekbock (Cerambyx cerdo)
Halltorps hage, Öland, Sweden, den 8 juli 2014

Jag hämtar lite mer information från åtgärdsprogrammet för krypet i fråga, med vännen och kollegan dr Hedin som författare:

Större ekbocken hör till skalbaggsfamiljen långhorningar (Cerambycidae). Den större ekbocken är i huvudsak en europeisk art. I Sverige är den funnen i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och på Öland. Internationellt sett kan man konstatera att större ekbocken idag är sällsynt och starkt hotad i stora delar av Europa. Arten är utdöd i Belgien, Danmark, Holland, Luxemburg och Storbritannien. Larverna utvecklas under barken och i veden av levande, solexponerade jätteekar. Minskningen av artens livsmiljö och ett ökat avstånd mellan lokaler med lämpliga ekar är troliga huvudorsaker till artens tillbakagång. Igenväxning av ekdominerade betesmarker har sannolikt också bidragit.

I Europeiska unionens habitatdirektiv är arten upptagen både i bilaga II (djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses) och i bilaga IV (djur- och växtarter av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd). Större ekbocken är fridlyst och anges som akut hotad (CR) enligt den svenska rödlistan (som är en samlad bedömning av risken för att enskilda arter dör ut). Den enda kända nuvarande populationen finns i Halltorps hage på Öland.

Det uppenbara

skogsstjärna (Trientalis europaea) 20140531_DSC1125Tomas Järnetun

Det finns namn på växter och djur som man inte riktigt begriper hur de har kommit till. Och så finns namnen som bara är så uppenbara. Dessa små vita blommor fångade jag i det svaga skymningsljuset under de sista timmarna denna majmånad.

skogsstjärna (Trientalis europaea)
Friseboda, Skåne, Sweden, den 31 maj 2014

Viking Olsson

Strix aluco

För en tid sedan nåddes vi av beskedet att naturfotografen, ornitologen och läraren Viking Olsson, Nyköping lämnat oss under sitt 93:e levnadsår.

Viking var en engagerad människa. Engagerad i naturvård, ornitologi och naturfotografi. Detta tillsammans ledde till att han kom att bli en av de tolv första medlemmarna i föreningen Naturfotograferna när den bildades 1966. Som en reaktion på det man uppfattade som ett allt mer utbrett oetiskt fotograferande ville man skapa en motvikt och en kvalitetsstämpel för de naturfotografer som kom att ansluta sig.
Viking lade även en stor möda i ett handfast och konkret fågelskyddsarbete. Många var egna projekten som exempelvis rörde arter som varfågel, skräntärna och inte minst arbetet med berguven som Viking kom att bli lite av en svensk nestor för.
Viking gav ut ett flertal böcker bland annat i serien om landskapets fåglar; ”Kustens fåglar” 1966, ”Barrskogens fåglar” 1969 och ”Lövskogens och kulturlandskapets fåglar” 1971.
Viking var min gymnasielärare i biologi. Så här i efterhand önskar jag att jag då bättre begripit vem han var, han som stod framme vid svarta tavlan.

Nu får andra ta över hans värv. Vissa fortsätter jobba ideellt för olika naturvårdsprojekt, oavsett om det handlar om hävd av vårt odlingslandskap, bevakning av värdefull natur eller olika fågelprojekt i forskningens tjänst, som den ringmärkning av kattugglor jag hjälpte min vän och kollega Tommy med för en tid sedan. Jag får, som en mer sentida medlem av /N, försöka göra mitt  – att göra bilder utan att skada den natur jag dokumenterat och att förhoppningsvis skapa en opinion för samma natur och mot den rovdrift som vi under hela Viking levnad fortsatt med.

Dags att väga de nykläckta
Kattugglor (Strix aluco), Öland, den 1 maj 2014

Läs mer

Dom onormala

Anemone nemorosa

Dom onormala mår allt sämre, dom blir flera.
Dom normala blir allt omänskligare.

Stefan Sundström, Malena från Nu var det 2014

vitsippor (Anemone nemorosa)
Kalmar, Småland, den 12 april 2014